FacebookTwitter

Heta Ämnen:

  • Gilla Noterat.nu:

    Slaget vid Wien 1683: När Polen räddade Europa från islam

    Vändpunkten för det Osmanska Riket, som i det fortsatta kriget förlorade allt mer mark.
    Datum 2017.05.28
    Slaget vid Wien

    Gilla Noterat.nu på Facebook:

    Med tanke på de senaste veckornas rapportering om Polens bestämda motstånd till massinvandring från den islamiska världen, tänkte vi att det kan vara på sin plats med en liten historielektion. Landet har nämligen stått inför en muslimsk invasion förut. Låt oss berätta om slaget vid Wien!

    Året var 1683, skådeplatsen var fälten mellan Kahlenberg och ett Wien som var belägrat av det Osmanska Riket.

    Det var den slutgiltiga striden där den osmanske sultanen, Mehmet IV, skulle besegra den österrikiska kejsaren och ta makten över de centrala delarna av Europa.

    Det var en strategiskt viktigt batalj för rikets ambitioner att skaffa sig herravälde över de resterande delarna av kontinenten.

    Det var slaget som muslimerna inte kunde förlora, det Osmanska Rikets styrkor var numerärt överlägsna – de hade rustat en armé på hela 170 000 man som marscherade mot Wien där de under försommaren 1683 inledde en två månader lång belägring av staden. Wien kämpade hårt men var påväg att förlora när man sände ut böner om hjälp till den polske kungen Johan III Sobieskis.

    Det polsk-litauiska samväldet besvarade bönerna och satte upp en tysk-polsk armé – tillsammans med den Habsburgska monarkin och det Tysk-romerska riket – om 70 000 man som tog sikte på Wien.

    Ledda av kung Johan III Sobieskis var de, den 12 september 1683, redo att möta sultan Mehmet IV:s trupper på fälten mellan Kahlenberg och Wien.

    Den osmanska armén försökte att ta initiativet genom att attackera de tysk-polska styrkorna tidigt på morgonen, innan de hade hunnit placera ut alla sina trupper. Tyskarna svarade snabbt och organiserade motattacker på den vänstra flanken och centralt, vilket ledde till att den allierade armén tog flera viktiga positioner efter hårda strider med sina osmanska fiender.

    Vid lunchtid, efter 8 timmars krigande, var den muslimska armén illa tilltygad, och de tyska styrkorna var nära att bryta igenom. Men den osmanska härföraren Mustafa Pasha skulle inte ge sig så lätt utan lyckades organisera en motattack som höll tillbaka de allierade, samtidigt som andra delar av hans armé fortsatte sina försök att ta sig in i Wien.

    Under den tidiga eftermiddagen slog det polska infanteriet till – man organiserade en kraftig attack på den högra flanken som resulterade i att de kunde ta Gersthof utanför Wien. Byn kunde därefter fungera som en bas för polackerna och som utgångspunkt för massiva kavalleri-attacker mot den osmanska fienden.

    Det Osmanska rikets armé befann sig nu i en prekär situation, inträngda mitt emellan de polska och de tyska trupperna – som båda fortsatte sin outtröttliga offensiv för att avsluta sin motståndare. Vid 5-tiden på eftermiddagen hade de tyska styrkorna gjort stora framsteg och intagit byarna Unterdöbling och Oberdöbling, samtidigt som man kom allt närmare de centrala delarna av den osmanska armén.

    Just som de tyska trupperna förberedde sin slutoffensiv fick de syn på de polska kavalleriet som plötsligt dök upp ur den skog som omgärdade slagfältet. Påhejade av de allierades infanteri red de rakt mot den osmanska fronten i en kraftig offensiv som tryckte tillbaka de osmanska trupperna hela vägen till deras huvudbas.

    De allierade var vid det här laget redo att göra slut på det motstånd som fanns kvar.

    Johan III Sobieskis gav order om en slutoffensiv som saknade historiskt motstycke. Ett kavalleri av 18 000 ryttare, ledda av den polske kungen, attackerade den osmanska armén och kunde enkelt bryta fiendens frontlinje för att fortsätta mot deras huvudbas. Det var en blodig massaker och efter bara tre timmar hade de allierade, under den polske kungen Johan III Sobieskis befäl, vunnit slaget och räddat Wien från de muslimska erövrarna.

    Slaget vid Wien var en vändpunkt för det Osmanska Riket som i det fortsatta kriget förlorade allt mer mark. År 1699 tvingades sultan Mehmet IV slutligen att överlämna Ungern, Transsylvanien och Slavonien till Österrike och Europa var räddat från islamiskt styre.

    Frågan är: ska Polen, över 300 år senare, återigen rädda Europa från en muslimsk invasion? Tillsammans med ett fåtal andra östeuropeiska länder framstår de allt mer som den enda motståndsrörelsen.

    Läs även:
    Polens premiärminister: Europa, res er från era knän annars kommer ni att gråta över era barn varje dag
    Polen: Vi har inte öppnat upp Europa för migranter – fru Merkel har. Hon måste ta konsekvenserna!
    Polens premiärminister: Vi kommer inte att ta emot några migranter

    Gilla Noterat.nu på Facebook:


    FacebookTwitter
    Av Richard Gustaf
    richard@noterat.nu

    Gillar du våra artiklar? Donera gärna valfritt belopp för att hjälpa Noterat.nu att utvecklas och överleva. Tack på förhand!

    Donera
    Islamisering

    Håller Europa på att islamiseras? Vi granskar massinvandringens effekter


    Stitched Panorama

    Slaget om Buda 1686: När Ungern befriades från de muslimska erövrarna


    Top